…nationaldagens ton…

…är inget för mig, jag är svensk och stolt medborgare på planeten Tellus, stenplaneternas ”blå pärla”. Firar jag den svenska sommaren, ja då firar jag midsommar, sommarsolståndet, vilken egentligen bör firas den 21:e juni.

Nationaldagen är för mig en konstruktion, en nationalistisk ”yra” över några tunna röda linjer på en karta och jag har alltid undrat, är detta någonting att fira? Ser med förvåning hur den ”hårt arbetande” lyxfamiljen står som symbol för detta ”exklusiva” rike. Ser med samma förvåning på det fjantiga ”rumpslickeri” vi omger denna apanageberoende lilla grupp med och den står t.o.m. ”i demokratisk anda” helt ovan lagen (det kallas ”immunitet”)!

Midsommaren tilltalar det mer djupa, det arketypiska i min själ, det urtida mönster som får oss att vilja ”tillbe” solen. Ett beteende man finner i olika kulturer världen över och detta oavsett tid och rum…jag behöver inte bevisa hur djupt detta ligger i vår själ, du vet det redan. Liksom du vet att vi alla bara är femfingrade varelser med samma arketypiska själ och behov oavsett ursprung och kultur, det finns inget som är specifikt svenskt, vi bär en kultur liksom alla andra och den är alltid en mix av gränslöshet och kulturella möten genom tiden, vi vandrar bara ”jämlikt” bland andra människor…

…så midsommar är för mig vår äkta nationaldag!

Den nationalism detta den 6:e junifirandet har i sina skuggor, har återkommande kastat in människorna i krig och de nationalistiska skuggornas svarta ton är (även om de är urtida), mer skrämmande än glädjerika. Vi vet alla vilken skugga, störd, svart nationalism, lagt över Europa tidigare och vi ser hur denna skugga än en gång breder ut sig…vi ser hur finanskrisen skapar sprickor mellan länder i det falskt politiska spel som pågår för att rädda den rikaste procentens spel. Det är inte frågan om EU och ”Euron” faller, snarare när och hur…

…det vi kallar västerländsk civilisation är en tunn falsk fernissa och priset för lättjans rovkapitalistiska teater betalas alltid av de fattigaste. Det var så igår, är så idag och lär bli så imorgon!

Midsommardans. Målning av Anders Zorn 1897:

 

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

15 kommentarer till …nationaldagens ton…

  1. HEMIMAMMA skriver:

    Jag känner som du…. Jag vill inte fira varken att Gösta tog makten över oss, eller Torekovskompromissen…
    Jag firade inte alls utan låg så sjuk att min operation fick ställas in…
    Men Pluppa fick sin blogg och jag börjar sakta hämta mig…
    http://pluppa.wordpress.com/
    Hon hälsade tillbaka förresten =0)
    Hemikramar

  2. arrami54 skriver:

    …sund inställning till nationaldagen, tycker jag! 😉

    Synd att du fick ställa in operationen, alltid gott att ha en dylik bakom sig. Glad att ”pluppa” blev nöjd och jag lär gå in och läsa där! 😉

    Kram.

  3. HEMIMAMMA skriver:

    Nu blir det rätt… =0)

    Hemikram ♥

  4. arrami54 skriver:

    …jo, sommaren är kort, denna dag har regnat och dundrat bort…”Tor” har varit på ett djävla humör! 😉

    Kram.

  5. arrami54 skriver:

    …tack för de orden och jag hoppas inte du ställer till det för dig nu! 😉 Många ogillar nog ditt val och du retar nog de SverigeDemokrater, Moderater m.fl. jag uppfattar som ”icke rumsrena”.

    Du vet att Alliansen och FAS 3 fick respass till kylan av vår Riksdag, glädjande nog! 😉

    Varm kram! 😉

  6. HEMIMAMMA skriver:

    Det får vara hur det vill med det till-ställandet, jag står för mina val och tyckanden och avser INTE att vara blogg-olitiskt korrekt. Du kvalificerar dig MER än väl för de tankegångar som ligger bakom mitt pris och det smärtar mig att inte fler får se mig stå upp för det jag tror på. Eller inser den kraft och begåvning du besitter.

    Jag såg med glädje på nyheterna igår att oppositionen lade krokben för Moderatregeringens kraftfulla förslavningsidéer…. =0)

    Fortsätt så svenska folket!

    Hemikramar ♥

  7. Ping: Skjutgalen Polis? | Jinge.se

  8. Tendersword skriver:

    På nationaldagen firar vi landet Sveriges födelse. Nu behöver man ju inte vara så mycket för födelsedagar i gemen, men man bör ändå respektera de som tillmäter dessa en större betydelse än man gör själv. Precis som med mänsklig kultur i övrigt … Vi är olika. Och har så rätt att vara …

    Anser man att kulturella skillnader är värda att respekteras så gäller det rimligtvis också i det här fallet.

    Personligen är jag inte så mycket för födelsedagar och brukar av den anledningen ha lätt för att glömma. En del klandrar mig för detta, men jag anser inte att man är skyldig att se på allting på samma sätt. Man kan vara vänner eller kompisar ändå. 🙂

    Inte sant?

    Man firar äktenskapets födelsedagar, människors födelsedagar, landets födelsedagar, diverse s k ”jubileumsdagar”, städers födelsedagar, butikers födelsedagar, husdjurs födelsedagar, olika bemärkelsedagar av olika art likt: mors dag, fars dag, ”Valentin”/Alla hjärtans dag”, diverse religiösa bemärkelsedagar av tvivelaktig betydelse: dopdag, pingst, jul o s v

    Vissa människor firar sin ”pånyttfödelse”, efter att ha klarat av svårigheter i livet, vid ett speciellt datum återkommande varje år.

    Vad skulle vara anledningen att fira midsommar? Någon annan anledning än den rent personliga spelar väl egentligen ingen roll? Bör andra respektera det?

    Om man är av den åsikten så kanske man också bör fundera över ödmjukheten i att även respektera andras anledningar till firande?

    Om vi inte kan respektera våra interna nationella kulturskillnader … Hur skall vi då kunna mana till respekt för de kulturskillnader som finns mellan nationer, folkslag, över gränser och mellan enticiteter, religioner och folkgrupper.

    Klingar inte det så lite falskt när man inte lever som man lär?

    Kommer ni ihåg det gamla bibliska ordstävet om att se ”flisan i broderns öga”, men inte ”stocken i det egna”?

    Om ni vill fira det persiska nyåret varje år, eller Sveriges rikes födelsedag varje år … Finns det ett rätt och ett fel?

    Låt var och en fira efter eget hjärta.

  9. arrami54 skriver:

    …nu förstår jag inte riktigt var du hittar en bristande respekt för dem som vill fira Sveriges födelsedag (när det nu än var?), jag firar inte Sveriges nationaldag, jag väljer midsommar som min dag att fira landet Sverige som mitt födelseland. Jag känner mig inte nationalistisk, därav mitt val och den som inte ser att nationalismen även har svarta destruktiva toner…ja, den kan jag nog inte heller hjälpa till insikt därom, men res gärna till länder där nationalismen fått negativa konsekvenser som krig…pekar på forna Jugoslavien som ett exempel…och studera de nationalistiska toner som jag vill mena är farliga, då förstår du mig kanske? (Men det är inget jag kräver eller bryr mig speciellt mycket om!) 😉

    Var försöker jag i min text hindra eller förneka andra rätten att fira Sveriges nationaldag? Jag uttrycker min åsikt att midsommar ligger mig närmre och förklarar kort varför…är det förbjudet att tycka och
    känna så?
    Sen tycker jag faktiskt att Sveriges nationaldag känns lite konstruerad…kanske för att traditionen inte är så gammal?

    Fira du de dagar du väljer, så firar jag efter mina val…mer respekt och frihet än så kan du inte få…eller?
    Sen var det nog ”bjälken” inte ”stocken” men jag förstod din lite barnsligt dömande pik! 😉
    (”Döm inte, så blir ni inte dömda. Ty med den dom som ni dömer med, skall ni bli dömda… Varför ser du flisan i din broders öga men märker inte bjälken i ditt eget öga? Eller hur kan du säga till din broder: Låt mig ta bort flisan ur ditt öga, du som har en bjälke i ditt eget öga? Du hycklare, ta först bort bjälken ur ditt eget öga! Då kommer du att se så klart att du kan ta ut flisan ur din broders öga” (Matt 7:1-5) )

  10. Tendersword skriver:

    Den ”nationalistiska yran” grundar sig väl egentligen i enandet av vad som tidigare varit ett större mått av splittring. D v s att folk som tidigare haft våldsamma motsättningar inbördes kommit samman under samma ”paraply”, för en framtid under fredligare former och större samförstånd. Och det är väl bra?

    Att vi, inom det utritade område på kartan som vi gemensamt har att administrera och förvalta, är glada för det vi har och att vi dessutom enats på ett framgångsrikt sätt – det tycker jag är något värt att fira så gott som något annat. Alternativet skulle ju vara ett större mått av splittring …

    Skälen till firande kan ju som tidigare sagt vara många …

    Jugoslavien är ett utmärkt exempel på ett land som jag tycker skulle ha goda anledningar till firande om de kom under ”samma paraply” igen och kunde leva i samförstånd. Liksom det förtida Sveriges olika folk kom samman. Årsdagen av vad som visat sig vara ett enigt liv i fred till gagn för majoriteten, ett liv i konstruktivt och produktivt samförstånd och slutet på motsättningar och konflikt är väl något att fira och högtidlighålla, så gott som något? Fred är bra.

    Det känns tråkigt att du är så snabb att hänge dig åt invektiv om mig.
    (”Barnslig”? Vad grundar du det i?)

    Är det inte sådant som skapar motsättningar och konflikt? Att jag resonerar och tänker i en kommentar hos dig som tar sig uttryck i vad som kan vara en viss meningsskillnad är väl något man kan utforska vidare och som sedan kanske, som resultat, bära med sig en större insikt genom?

    Dialog och samtal utvecklar. Varför göra det till en ”stötesten”?

    Är det viktigt att ha tolkningsföreträde? Är det viktigt att ha ”rätt”? Att vara den som definierar vad som är ”rätt”?

    Visst har du rätt i att det korrekta uttrycket handlade om en ”bjälke” och inte en ”stock”. Jag kände att det inte stämde riktigt, men utgick från att du troligtvis förstod ändå. Dessutom skall väl då också ”vän av ordning” påvisa att jag också stavade ”etnicitet” fel. Jag noterade även detta efteråt, men tänkte att du nog förstod ändå …

    Det var ju inte i dessa detaljer som poängen låg ….

    En annan bra fråga kanske är vad som är ”barnsligt”?

  11. arrami54 skriver:

    …ser ingen anledning att fira det självklara, att bygga ett samhälle fredligt och i samförstånd är varje demokrats skyldighet och ansvar. Du missar lite dömande min poäng, därav det jag finner lite ”barnsligt” i dina ord! De som firar nationaldagen har oftast en nationalistisk ton som splittrar! (Inte alla dock och jag åsyftade inget förbud för firandet!)
    Du borde se hur Jugoslavien splittrades p.g.a. en överdriven nationalistisk ton och den splittringen kvarstår just p.g.a. densamma, så negligera inte faran i en överdriven nationalism.
    …sen var det väl du som irriterade dig på min åsikt och gick in för att korrigera mig. Det var du som ville sätta din ribba över vad som är rätt och detta för att du upplevde tolkningsföreträde över mina ord och tankar…och jag tog inte upp ”bjälken” för att korrigera, snarare för att påminna om ordens innebörd. (Hur du stavar ”etnicitet” intresserar mig inte!)
    Vi kan ta ordet ”barnsligt” och koppla ihop det med ”etnicitet” och sedan föra tankebilden till en svensk grupp med den nationalistiska överton jag varnar för…ja, jag pekar på SverigeDemokraterna. Här har du en grupp som gärna firar Sveriges nationaldag och denna grupp står för den splittring som motverkar det ”samförstånds paraply” som kunde vara en anledning för firande…
    …förstår du mina tankegångar bättre nu, eller vill du fortsätta korrigera mig mot det du vill vinna, nämligen din ”rätt” och önskan att ha rätt! 😉

    …fira du nationaldagen så firar jag midsommar, jag gör mitt val med medveten insikt om att jag har rätt därtill, liksom du har rätt att fira det du vill fira.
    Men akta dig för de överdrivet nationalistiska tonerna, det är de som splittrar och sliter sönder samhällen inom den tunna röda linjens ram.
    …och du, läsförståelse är alltid viktigt! 😉

  12. Tendersword skriver:

    Du verkar ha ett behov av att lägga ord i min mun?

    Att tala om för mig vad jag menar och vad jag har för avsikter?

    Är det inte bättre att jag får tala om eller visa det själv?

    Du får naturligtvis fira eller inte fira hur du vill, precis som alla vi andra.
    Jag har inga problem med det. Det är ju det som är kärnan i både anledningen till mina kommentarer och det fortsatta skrivandet. Talar vi förbi varandra kanske? Jag vet inte …

    Du kanske föredrar att bara vissa kommenterar hos dig? Att du har detta enbart som ett socialt vänskapsforum för dig och de som är överens med dig om det mesta alternativt dansar efter din pipa?

    Jag kan naturligtvis respektera det, om det är så.

    Men samtidigt vill jag säga det att jag tycker det är intressant att prata med dig så länge du håller dig från en nedlåtande hållning och diverse tvivelaktiga härskarmetoder.

    Du är ju definitivt inte korkad så varför låta det du säger hamna i bakgrunden av översittarbeteende?

    Oavsett …

    Vad gäller Jugoslavien så torde ju likheten med Sverige stå i om t ex Skåne eller Norrland skulle vilja bryta sig ur Sverige. De nationalistiska tonerna handlar om landet Sveriges enighet – inte om olika områdens lokala vilja till uträde ur Sverige. Vilket var fallet med forna Jugoslavien …

    Det finns inga områden i Sverige där man av olika skäl hävdar sin särart på så seriöst lokalpatriotiskt sätt och i sådan grad att man på allvar söker sig inåt och vill lämna landet Sverige till förmån för ett eget land. Götar och Svear vill inte hålla sig för sig själva.

    Den typen av nationalism har vi inga problem med i Sverige, så jag tycker det blir ett märkligt resonemang när man jämställer dylika ting med vår situation.

    Vi har inget område eller folk liknande Slovenien eller Kroatien som vill bryta sig ur Sverige för att bli självständiga stater.

    Du blandar ihop olika former och uttryck av nationalism och lokalpatriotism och generaliserar ihop något övergripande som i sig självt inte är ett problem.

    Att det sedan finns de som alltid står för splittring i samhället, vare sig det är anarkister, ”mörkernationalister” eller de rent och skärt kriminella innebär inte att den allmänna meningen ligger i linje med dessa.

    Bara för att vissa är mer omdömeslösa än andra när de kör bil, så behöver man inte avskaffa bilkörning s a s

    Personligen har jag inte firat någonting, när jag tänker på det.

    Jag är mest bara tacksam över det som är bra och vill att vi skall vara rädda om det.

    Varje dag.

    Mvh

    Tendersword

  13. arrami54 skriver:

    …men var går DU nu i din retorik? Jag skrev om en personlig upplevelse av nationaldagens ton och skrev ingenstans att jag vill hindra andra att fira den…jag beskrev mitt val att inte göra så och varför.
    Det var du som reagerade och kommenterade på ett sätt som jag tolkade som ”översitteri”…mer var det inte och vi är tydligen i grunden överens även om vi inte hör de nationalistiska tonerna likadant! 😉

    Att vi inte har de nationalistiska toner som splittrade Jugoslavien än innebär inte att t.ex. SD:s extrema nationalism kan få splittrande effekter i framtiden och att det finns motsättningar, ”vi och dom”-tänk i denna nation redan idag är svårt att blunda för.
    …du har all rätt att vara tacksam för det som är bra i Sverige och jag har ingenstans fråntagit dig denna rätt i mitt inlägg…så jag förstår fortfarande inte vad du reagerade på?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s