…går vi mot en tyst vår?

 

Han greppade fågelungen, en sparv, bröt nacken av den och vandrade vidare med den döda fågeln hängande mellan fingrarna i vänsterhanden…
…och jag glömmer aldrig detta minne från Rom 1971. Minns också synen av ett fat fyllt med stekta småfåglar i en av stadens skyltfönster…

Jag har alltid älskat Rachel Carson!

 

Våra småfåglar minskar i antal, men få bryr sig eller ens vet vad som händer dem…

 

 

 

 

 

”Förutom naturliga faror så lurar även andra faror.
I södra Europa dödas årligen mellan 600 och 800 miljoner fåglar av fågeljägare.
Bland arter som jagas finns sådana som blir allt sällsyntare i Sverige som tofsvipa, turturduva, göktyta, sånglärka, törnskata, bivråk och ortolansparv. I Frankrike skjuts exempelvis ca. 50.000 ortolansparvar. Som jämförelse beräknas hela den svenska populationen till 7.000 par. I Frankrike skjuts också minst 600.000 sånglärkor.
Mest fåglar skjuts det på Cypern och Malta. Enbart på dessa öar skjuts 500 miljoner fåglar! Det betyder att var tionde flyttfågel faller offer här. Jakten är illegal, men anses traditionell och hålls om ryggen av etablissemanget. Den bedrivs framför allt på våren, men även på hösten och vintern.
Fågeljakten på Malta är den kanske mest omfattande i Europa och kan delas in i tre kategorier.

Den första är ren nöjesjakt som innebär att man skjuter på framför allt rovfåglar, hägrar och andra större fåglar som sträcker in över ön. Denna olagliga jakt sker såväl från landbacken som från snabbgående båtar och går ut på att försöka skjuta så många fåglar som möjligt, varav en del stoppas upp för de egna samlingarna. Cirka 30.000 rovfåglar dödas i öriket under flyttningen varje år; bl.a. skjuts drygt 3.000 bivråkar per år; det är hälften av Sveriges bivråkspopulation! Under förra året (2005) hade den siffran sjunkit betydligt. Om det beror på att myndigheterna i dessa områden börjar få bukt med jakten eller om bivråkarna tagit slut är oklart.
Den andra typen av maltesisk vårjakt innebär att med hjälp av bandspelare fånga tättingar i slagnät. Det är främst bofink, grönfink, steglits, grönsiska, hämpling, gulhämpling och stenknäck som fångas och sedan säljs som burfåglar. Majoriteten av de som är ”burfågelfångstmän” har licens för detta och har egna avelshägn där man korsar vilda finkar med tama för att sedan säljas som sångfåglar.
Den tredje kategorin är vårjakten på framförallt turturduva och vaktel. Dessa fåglar hamnar nästan uteslutande i stekpannan och är en jakt som hittills varit helt laglig på Malta.
I södra Italien har traditionen att skjuta bivråk en banal förankring: det sägs att ”om en man misslyckas med att skjuta en bivråk under våren, kommer han inte att ha någon framgång med kvinnor det kommande året”! ” (Källan hittar du här!)

 

Även om naturen varje år skördar mängder med fåglar så orsakar även människan många fåglars död. En massdöd beskrivs här! Skulle vi bara kunna rädda en enda talgoxe från döden varje år och låta dessa talgoxar leva till de blev fem år så har vi gjort en stor insats för artens fortlevnad. Avstår du från att skaffa en sommarkatt eller har din katt inomhus så räddar du också många fåglars liv. Vill du att din katt skall kunna gå ut, bygg en nätinhägnad kattgård!

…och givetvis ger du småfåglarna mat under vintern och sätter upp holkar!

 

 

Jag vill aldrig uppleva en tyst vår, den tystnaden skulle vara allt för smärtsam…

 

Ja, jag har alltid älskat Rachel Carson!

 

”Fåglar är goda indikatorer på hur miljön mår.
Detta är andra året som Länsstyrelsens miljöövervakning och Falsterbo Fågelstation genomför undersökning av antalet tropikflyttande fåglar och ett tredje år är redan planerat. Situationen för våra sommarfåglar är bekymmersam, flera arter fortsätter att minska, däribland ladusvala, stenskvätta, näktergal, lövsångare och svart-vit flugsnappare. Själv satte jag upp en holk åt den svart-vita flugsnapparen i samband när de visade sig i våras (hade jag satt upp holken tidigare hade den talgoxen bosatt sig i den). Häckningen blev lyckad och minst två ungar blev flygga. Den accelererande klimatförändringen medför bl.a. att den svart-vita flugsnapparen missar ”larvtoppen” (perioden då det finns som mest för dem att äta i Sverige). Detta pga att ”larvtoppen” kommer tidigare för varje år. Klimatförändringen medför även ett ändrat regnmönster i övervintringszonen i Sahelområdet.” (Källan finner du här!).

 

…du tror inte klimatförändringen pågår och att människan påverkar klimatet negativt?
Om svaret är nej, besvarar jag dig med ett citat:
”Saliga äro de korkade ty de skola flyta när floden kommer”
( Mark Levengood ).

 

 

 

Annonser
Det här inlägget postades i Natur och miljö.. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till …går vi mot en tyst vår?

  1. Svante Svensson skriver:

    ”Saliga äro de korkade ty de skola flyta när floden kommer” Efter att ha läst detta av Mark Levengood, kommer jag att flyta med slagsida, för jag tror på en global uppvärmning, men inte att människan står för hela problemet. Däremot är det säkerställt att människan är skuld till alla miljögifter, som finns i vår livsmiljö. Jag har sett hur Östersjön, från att ha varit ett innanhav med klart vatten, till att ha blivit ett grumligt avloppsdike, liknande spadet i en surströmmingsburk, och vem hittade på kvicksilverlampan.
    Svante

  2. arrami54 skriver:

    …Östersjön dör sakta men säkert, övergödning är nog det största problemet kombinerat med utsläpp av miljögifter och överfiske. Vi ser den utbredda bottendöden, hur Kammaneten tagit sig hit m.m.
    Vad det gäller klimatförändringen så ligger det alltid en naturlig variation i botten, men ovanpå detta har mänskligheten orsakat stora förändringar. I t.ex. Colombia vet jag att allmänheten oroar sig kraftigt för de uppenbara förändringarna i nederbörd (regnperioden) och insikten om att människan håller på att förstöra klimatet är kanske högre där än här. Amazonas regnskog krymper snabbt, skövling och bränder är vardag…vi hanterar jordens lunga som storrökaren hanterar sina lungor!

  3. Svante Svensson skriver:

    Vad gäller skövlingen av regnskogen håller jag fullt och fast med dig, trots att jag är storrökare, men vad spelar det för roll jag har inte förökat mig. Om skövlingen fortsätter i samma utsträckning, kommer det att bli syrebrist på vår planet, och det kommer alla gånger att märkas.
    Svante

  4. arrami54 skriver:

    …jo, regnskogen och haven producerar det syre vi behöver, vad som händer om vi förstör regnskogarna är uppenbart på alla områden.
    Lägger till en kort text om hur vårt syre produceras:
    ”Jordens syre produceras under fotosyntesen i växter och alger, och utifrån dessas tillväxt kan man beräkna hur mycket syre som friges. Eftersom det är omöjligt att väga en skog eller algerna i en viss mängd havsvatten för att beräkna hur mycket de har vuxit, använder biologerna i stället matematiska modeller för att bestämma tillväxten.
    Kalkyler visar att det varje år bildas 280 miljarder ton syre på jorden. Av detta bildas 46 procent i havet, medan resterande 54 procent produceras på land. Det är inte detsamma som att 46 procent av det syre som friges till atmosfären produceras av alger. Det beror till exempel på mate­rialnedbrytning och på hur mycket av miljöns organiska material som avlagras och därför inte bryts ner under syreförbrukning.
    Högs­ta syreproduktionen per ytenhet sker på land i regnskogarna i Sydamerika, i Afrika söder om Sahara och på Borneo. Syreproduktionen i havet är lägre per ytenhet, men eftersom havets yta är större, blir bidragen från land och hav nästan lika stora.
    Syret som havens alger bildar ingår i en global syrecykel. Vid intensiv fotosyntes kan det lokalt bildas så mycket syre att det inte är lösligt i havsvattnet och därför bubblar upp i atmosfären. På andra platser är syrekoncentrationen mindre, och där tas syre från atmosfären upp i vattnet.”
    (Källa: Illustrerad vetenskap.).

  5. Svante Svensson skriver:

    Jag kommer inte ihåg hur många fotbollsplaner man skövlar per år, men många är det, så där ser man vad idrott ställer till med.
    Svante

  6. arrami54 skriver:

    🙂

    …vet inte antalet ”fotbollsplaner”, men många är det per minut och om jag inte har fel är ca 18-20% av Amazonas idag skövlat….och då Amazonas yta är ca 5,5 miljoner km² (drygt 12 gånger Sveriges yta) så inser alla vilken gigantisk skövling som redan är genomförd.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s