…i gråsuggans värld.

Detta inlägg handlar alltså om ett trevligt djur, till skillnad från förra inlägget. Oniscidea, den vanliga landgråsuggan är kanske ingen skönhet, men fredlig och ytterst viktig som nedbrytare. Den livnär sig helt på dött växtmaterial som till exempel vissna löv och multnande trä. Löv som legat ute en tid och invaderats av mikroorganismer är en eftersökt kost, gärna sådana som innehåller relativt mycket kväve och som är relativt lätta att bryta ner, till exempel hassel och lönn. Gråsuggans lördagsgodis är de svarta prickarna du ibland ser på lönnlöv, de kallas lönntjärfläckar.

Den skapar mull och ger kommande växtlighet fina förutsättningar.

Gråsuggan är alltså endast nyttig, till skillnad från oss, homo sapiens.

Birger Schlaug beskriver oss som ”den korta parentesen…” och kanske är det bäst om det blir så? Vi lever likt plundrare och orsakar enorm skada på vårt hem, vår jord. Vi skadar t.ex. klimatet svårt och få inser vad detta får för betydelse på alla arter och organismer som inte hinner ställa om då deras livsmiljö förändras för fort. Därtill är vi ett obegåvat ”falskt rovdjur” som ibland dödar för nöjet och några få gram kött, som småfågeljägarna på Malta till exempel.

Robin-killed-trap-335387

Några av Sveriges ca trettio arter av gråsugga är:

Murgråsugga, Oniscus asellus. Troligen den vanligast som man hittar utomhus i till exempel skogsmark. Blir upp till 17 mm lång.

Källargråsugga, Porcellio scaber. Också vanlig, påträffas ofta inomhus i till exempel fuktiga källarlokaler. Ungefär lika stor som Murgråsugga.

Klotgråsugga, Armadillidium cinereum. Denna kan rulla ihop sig till ett klot. Förekommer främst i lövskogar, särskilt på kalkrik mark. Den blir ca 18 mm lång.

Gråsuggor (och tånglöss), Isopoda, (tidigare även kallade likfotingar) är den artrikaste ordningen bland kräftdjuren inom överordningen Peracarida. De flesta lever i haven, men många i sötvatten och en del på land, t.ex de landgråsuggorna jag nämner ovan. De flesta blir 5–18 mm långa. De flesta marina isopoder är bottenlevande och finns på nästan alla typer av havsbotten, även i djuphavet. Några är parasitiska på fiskar. Omkring 10 000 arter finns beskrivna. Den största arten, Bathynomus giganteus, kan bli upp till 45 cm lång och väga 1,7 kilogram.

Bathynomus_giganteus

Hade Bathynomus giganteus varit landlevande så hade den idag varit utrotad, man behöver inte ha speciellt stor kännedom kring homo sapiens för att inse detta, vi har så lätt för att frukta, därefter hatar vi och dödar (vilket som bekant gäller även ”främlingar” och närstående av vår egen art).

Vattenlevande isopoder andas med hjälp av bakkroppens benpar som har fått en gäl-liknande funktion. Hos landgråsuggor är problemet med luftandning löst genom att samma benpar som hos vattenlevande isopoder fungerar som gälar har blivit genomsatta av fina kanalsystem, i vilka syre kan upptas ur luften. De syns på undersidan av en landgråsugga eftersom den inneslutna luften gör dem vita.

Landgråsuggorna förekommer bara på ganska fuktiga platser. De tål inte uttorkning. Orsaken är att de använder ammoniak som kvävehaltig exkretionsprodukt, liksom vattenlevande kräftdjur och andra vattendjur, till skillnad från de flesta landdjur, som avger kväve i form av urea eller urinsyra. Då ammoniak avges från kroppen måste stora mängder vatten följa med, vilket gör att landgråsuggorna inte kan hushålla effektivt med vatten.

Orsaken till att jag läst vad jag kan hitta om gråsuggorna (och skriver detta inlägg) är att jag roar mig med att skapa slutna ekosystem i riktigt stora glasflaskor och burkar. En tanke jag leker med är att låta några gråsuggor bli en del av ett av ekosystemen. Det kan gå och den största risken är väl att några muterar, blir gigantiska och en dag knackar på glaset och vrålar:

– Du, släpp ut oss nu!”

Kellerassel_02

vacce-sepia1b mellan

Annonser
Det här inlägget postades i Natur och miljö. och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s