…likt en liten porlande bäck av kristall.

Ljudet fick mig att stanna upp, det var som en liten porlande bäck av kristall eller mängder av små silverklockor som vinden spelade med. Detta porlande ”sirrrr” varierade både till ton och volym. Jag insåg att de var många och lyfte blicken, detsamma gjorde min vita ”vargvän” som hade uppenbara problem med att lokalisera ljudet. Hon såg sig omkring men lyfte inte blicken högt nog. De satt utspridda i topparna av tre av Månsabackens avlövade träd och inväntade säkert att vi skulle avtåga, då det mer kortvuxna rönnbärsträdet dignade av röda frukter.

Det var en stark stund av njutning, ljudet och fåglarna i sig är verkligen en av vår naturs höjdpunkter. Det är inte så ofta vi ser dem här nere då de endast kommer under senhöst och vinter i jakt på bär och frukt, speciellt då rönnbär.

Fågeln häckar i Norrlands inland, i de norra landskapens barrskogar. Under häckningstiden lever den främst av insekter, framför allt myggor och bäcksländor. Boet som består i huvudsak av lavar och mossa, placeras två till fyra meter upp i en gran eller tall. Invändigt fodras boet med hår, dun och fjädrar. Det är en skygg fågel, svår att inventera, så ingen vet riktigt hur många häckande par vi har i Sverige.

Vi kallar den Sidensvans (Bombycilla garrulus), namnet sidensvans nämns redan 1577 men är säkert betydligt äldre än så. Även namnet Snötupp förekommer och namnen appellerar säkert till den sidenmjuka karaktäristiska hjässtofs arten bär.

”I gamla skrifter kallas sidensvansen för en ”omättlig” fågel och Brehm säger att ”han är en lat och trög sälle som åstadkommer något stort endast i ätandets konst”. Han äter dagligen lika mycket som han själv väger. Många gånger kan detta bli sidensvansens stora olycka då en del av rönnbären den äter, med tiden blivit jästa. Detta resulterar i onyktra fåglar som på vingliga vingar lätt förolyckas eller faller offer för hökar eller katter. Ibland kan man hitta hundratals fåglar med brutna nackar nedanför byggnader med stora reflekterande glasrutor som de flugit in i”.

Det latinska namnet, Bombycilla garrulus, betyder ungefär: silkesfärgad som sladdrar. Ordet ”sladdrar” tycker jag är lite oförskämt, sladdrar är synonymt med , pladdra, babbla, prata strunt, skvallra, vilket jag personligen anser vara något vi homo sapiens sysslar med och inget man kan anklaga denna vackra ”grå” fågel för.

766px-PA300704ed

Foto: Andreas Nilsson

På tal om ”pladder” så undrar man lite vad den solidariska samarbetsunionen EU håller på med? Att unionen krackelerar bakom de falskt vackra orden ser vi nog alla (?). Hur länge skall vi köpa det korrupta pladder som levereras från det hållet? Medlemskapsavgiften skulle verkligen hjälpa oss hjälpa de flyktingar vi nu måste skydda, så låt oss lämna EU, behålla pengarna och använda dem vettigt istället för att gynna falska politikers infantila hyckleri och pladder!

vacce-sepia1b mellan

 

Annonser
Det här inlägget postades i Natur och miljö. och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till …likt en liten porlande bäck av kristall.

  1. Britta skriver:

    Vacker rubrik! och visst är sidensvansen fin.

  2. Thomas Alm skriver:

    Visst är det vackra fåglar och det var faktiskt en stor flock sidensvansar som gav mig rubriken, de lät som en liten porlande bäck av ren kristall. 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s