…om moralens två pelare.

När man iakttar ett samhälles etik (från gr. ethos, ‘sed’) /moral (av latinets adjektiv moralis, ”det som rör sederna”) är det samtidigt viktigt att minnas vad vi menar med moralens pelare. De två viktigaste ”pelarna” i samhällsbygget är rättvisa/ömsesidighet (Reciprocity/Fairness)och empati/medkännande (Empathy/Compassion).

Att etiken/moralen bygger på ”fairplay” tror jag få motsäger, men lever vi så?

Vetenskapen har under senaste tiden helt ändrat uppfattning om vår grundläggande känsla för moral. Den gamla ”fernissteorin” är kastad och idag ser vi både hos människan och även hos många djur en grundläggande och stark medfödd känsla/insikt av rättvisa, empati, altruism och samarbetsvilja.

”Fernissteorin” sade att människan bara hade en tunn fernissa av moral, ett tunt skal som knappt dolde människans inneboende och totala själviskhet. Men kunskapen förändrar bilden och vetenskapen har svängt 180 grader, människan har en god medfödd moral. Men det medfödda kan ”tvättas bort” via prägling och styrda socialiseringsprocesser. När ropen skallar: Tänk bara på dig själv! …blir det lätt att både följa och formas.

En viktig forskning är den kring högre däggdjurs känsla för moral, jag hänvisar t.ex. till Frans de Waal och hans forskning kring primaterna. (Se filmen i inläggets slut).

Att många djur har en god moral är klarlagt.

Stannar vi vid att studera vår mänskligt normativa känsla för rättvisa så ser vi snabbt att den haltar. Det är knappast rättvist att det fortfarande lär dröja 118 år innan kvinnor tjänar lika mycket som en man för en helt motsvarande arbetsinsatts. Vi värderar ännu och uppenbarligen människor efter kön. Lika illa som att vi ”värderar” individer efter sexuell läggning, pigmentering och kulturell ursprungsprägling.

Om vi skulle utsätta tre grupper om tio barn inom åldrarna när de går på tidigt mellanstadiet i skolan för ett liknande experiment som de Waal utsätter aporna för i filmen nedan så skulle vi kunna få intressanta reaktioner.

Tänk dig att jag låter dessa tio barn räfsa upp ett lika stort område från löv och erbjuder hundra kronor för jobbet.

Den första gruppen av tio barn får alla de utlovade hundra kronorna. Troligen blir det inga protester.

Den andra gruppen får liksom den första hundra kronor, med den ändringen att de två barn som jobbade hårdast fick varsin femtiolapp extra. Troligen blir det inga protester här heller.

Den tredje gruppen behandlas så som vi vuxna behandlar varandra via omfattande byråkratiska petitess-studier av lövens fuktighetsgrad, tyngd och antal. Därtill väger vi in individens sociala status enligt t.ex. den svenska medelklassens normativa och ”mainstream” tänkande.

Variationen i ersättningen varierar och två barn får trettio kronor för utfört jobb (de är flickor av ”osvenskt” ursprung). Två får sextio kronor och fyra får hundra kronor (allt beroende på kön och social nivå). Av de återstående två får en femhundra kronor och den på den sociala toppen får tiotusen kronor (familjen ägde markytan där experimentet utfördes och tillhör samhällets elitistiska och hierarkiska toppskikt).

Denna tredje grupp skulle då tydligt representera den behandling vi ger varandra efter rådande ekonomiska och sociala normer. Frågan är om denna moral (sed) ger ett samhälle utan protester, motsättningar och polarisering? Skulle protesterna utebli i denna den sista och tredje gruppen av barn?

Fundera själv lite över frågeställningen. Är det så att vårt ”välfärdssamhälle” vilar på moralens viktiga pelare eller vilar den på ett hierarkiskt system som bygger på ekonomiskt socialdarwinistiska idéer?

vacce-sepia1b mellan

Annonser
Det här inlägget postades i Allmänt om politik. och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s